Det finns så mycket som jag vill skriva, så mycker som jag behöver göra mig av med och glömma, men varje gång jag väl sitter här så får jag total blackout.

Jag känner mig ensam, jag känner mig sviken och dåligt behandlad av männiksor som jag litade på, människor som verkligen betydde något för mig. Kanske jag är dömd att bli sviken resten av livet.

Kanske är det meningen att jag skall fortsätta i mitt tomma skal och tycka synd om mig själv.

Jag failar så hårt som det bara går i alla fall. Endast här i min ensamhet kan jag erkänna för mig själv och random människor att jag skämms så hårt över mitt failanda att jag inte ens vågar möta min egen syster face to face. 

Jag vet inte vem jag har svikit mest, mig själv eller henne. Det va ju hon som pushade mig, det va ju hon som fick mig att ta det där steget som jag verkligen behöve. Och nu har jag tagit 10 steg tillbaka. Jag skäms.

Nu tog allt slut, finner inga mer ord. Ord som jag ändå sparat ihop under ett par månader.

Jag tror att jag skiter i detta och går och lägger mig, får försöka imorgon igen.

Godnatt säger hon som är dömd att vandra på jorden ensam.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Majoriteten av mina gamla och nyare vänner har skaffat familj, vare sig det är man, pojkvän eller barn (det är det där med barn som är mest utpekande för tillfället) Och här sitter jag, 28 år fyllda och vågar inte ens skaffa mig en pojkvän. Varfö...

Då vart man tillbaka här igen efter snart ett år,  detta har tydligen blivit min årliga blogg för att validera det gångna och dömma det kommande året. Mycket har hänt under 2014 ett hår som jag hade stora förhoppningar för. Många stora och små plan...

That tingeling feeling inside when your heart skip a beat,  is it really what i feel?   Kanske är det så att jag har funnit dig? Dig som jag kan spendera mitt liv med.  Bara tiden kan avgöra, och ja hoppas att jag inte fegar ut denna gången, so...

Ja du mamma lilla, nu är det 16 år sedan du lämnade oss för alltid. Det kanske är därför jag missade bussen igår, sov dåligt i natt och vaknade sur och grinig i dag. Känner jag mig själv kommer jag gå omkring grinig hela dagen, men trots det ha ett...

Då var har det nya året infunnit sig, är det bara för mig som varje år känns tyngre? Jobbigare? Som vanligt skall jag klaga på att jag är kass på att skriva, det hör liksom till saken nu för tiden, sedan skall jag sammafatta underbara 2013 so far! ...